Hemkunskap

Hur gammal är du? 54

Hur bor du?/radhus/lägenhet villa? Lägenhet

Hur ofta tvättar man hemma hos dig? En gång i veckan

Vem/vilka sköter tvätt processen? Jag själv.

Hur kan man göra tvättprocessen så miljövänlig som möjligt? Inte ha varmare temperatur än vad som krävs. Inte tvätta när det bara är lite plagg som är smutsigt. Häng torka istället för att torktumla. 

Vilka knep har du för att minska tvättandet samtidigt som du har rena kläder? Om något plagg har fått en fläck behöver man inte tvätta den i tvättmaskinen så snabbt. Utan hellre tvätta det förhand eller när man ska tvätta mycket. 

Kan du se kopplingar mellan ekonomi och tvätt, på vilket sett i sådana fall? Ju mindre man tvättar, så sparar man mer på vattnet och tvättmedel.

Hur gammal är du? 14

Hur bor du?/radhus/lägenhet villa? Lägenhet

Hur ofta tvättar man hemma hos dig? Ungefär varje dag.

Vem/vilka sköter tvätt processen? Personen själv, eller föräldrarna. 

Hur kan man göra tvättprocessen så miljövänlig som möjligt? Inte tvätta så ofta. 

Vilka knep har du för att minska tvättandet samtidigt som du har rena kläder? Vänta tills många kläder behöver tvättas. 

Kan du se kopplingar mellan ekonomi och tvätt, på vilket sett i sådana fall? Att vattnet kostar och dessutom tvättmedel.

Hur gammal är du? 62

Hur bor du?/radhus/lägenhet villa? Lägenhet

Hur ofta tvättar man hemma hos dig? 1-2 gånger i en vecka.

Vem/vilka sköter tvätt processen? Jag själv. 

Hur kan man göra tvättprocessen så miljövänlig som möjligt? Försöka att tvätta med låg temperatur och inte överdosera med tvättmedel. 

Vilka knep har du för att minska tvättandet samtidigt som du har rena kläder? Inte per automatik lägga in kläder i tvättkorgen utan istället vädra osv. 

Kan du se kopplingar mellan ekonomi och tvätt, på vilket sett i sådana fall? Mindre tvättmedel och om man tvättar mindre leder det till mindreförbrukning av el.

2. Person 1 skrev att han bara tvättade en gång i veckan och det tycker jag är bra eftersom det är sparsamt för miljön och även för personens ekonomi. 

Person 2 skrev att de tvättar varje dag i veckan och det tycker jag är väldigt dåligt eftersom det kostar en hel del pengar och det är även dåligt för naturen. Men person 2 måste tvätta mer än 1&3 eftersom det bor fler medlemmar där. 

3. Jag tycker att svar nummer 5 hos intervjuperson 1 var bra eftersom han har flera knep till hur man kan göra tvättprocessen så miljövänlig som möjligt. 

4. Person 1&3 har väldigt många likheter och jag tror det beror på att de inte har några personer under 18 år i huset till skillnad från 2. Det kan även vara skillnad beroende på åldern eftersom man kanske tänker mer på ekonomi och miljö om man är äldre.

5. Jag upplevde det kul och intressant. 

Miljömedvetna val i vardagen

Genom att köpa närodlade produkter bidrar jag till att det inte blir lika mycket koldioxidutsläpp i naturen. Om man tex ser två olika sorters äpplen, en är producerad i Skåne och en i Spanien så är det ett miljömedvetet val att köpa äpplena från Skåne. 

Förutom att produkten ska vara närodlad är det också bra om produkten är ekologisk. 

Ett annat sätt att vara miljömedveten på är att köpa säsongens frukter och grönsaker, det vill säga att man köper de produkterna beroende på när dem odlas i Sverige. Ett exempel är att man köper bär på sommaren och rotfrukter på vintern. 

Om man äter mycket vegetariskt eller är veg(etari)an är man miljömedveten på så sätt att man man inte bidrar till de enorma koldioxid utsläppen köttet orsakar. 

Genom att inte köpa färdiglagad mat bidrar man med miljömedvetna val eftersom det blir mycket utsläpp då färdiglagad mat ska transporteras och att den ska lagas med maskiner som behöver elektricitet. 

Källsortering är ett väldigt bra val man kan göra eftersom det tar det jag använt och återvinner det och gör om det till något nytt. Man kan källsortera saker som tidningar, papp, hårdplast, batterier, mjukplast, hushållsavfall. 

Man ska även tänka på att slänga så lite mat som möjligt eftersom mat inte återvinns som tex papper. Man behöver dessutom inte slänga en produkt bara för att utgångsdatumet redan varit, för produkten kan fortfarande 

HKK mat och religion

Hkk mat och religion

Kristendomen

I kristendomen är man inte så noga med vad man får äta och inte utan de flesta äter allt. 

De kristna har dock något som kallas nattvard och det sker efter vissa gudstjänster i kyrkan. Då får man en bit bröd som man doppar i vin. Brödet symboliserar Jesus kropp och vinet hans blod. 

Det finns dock folk som är lite mer stränga och undviker matfett och vin. Det finns även folk som fastar på onsdagar för att det var då jesus dömdes, och fastar på fredagar för det var då jesus dog.  

Judendomen

I judendomen har man matregler. De kallas kosher!

Som jude får man inte äta alla djur, man får tillexempel inte äta hare, häst och gris. För att en jude ska kunna äta ett djur måste djuret ha helt kluvna klövar och idissla.

Judar äter inte köttätande djur, skaldjur, fiskar utan fenor eller fjäll (bläckfisk, ål) Fisk, ägg och vegetabilier går däremot bra.

För att kött ska bli kosher måste djuret slaktas så att allt blod rinner ut . En speciell person välsignar slaktlokalen och slaktar djuret genom att skära av halspulsådern. Därefter tvättas djuret och det tolfte revbenet avlägsnas sedan tvättas djuret igen.

En speciell regel är att man inte får blanda kött med mjölk. Om man har ätit kött till middag får man inte ha mjölk i kaffet efter! 

Hinduismen

I Hinduismen är det vanligt att vara vegetarian eftersom man anser att allt levande är heligt. Men det finns en del troende som äter kött fisk och ägg ändå, men inte nötkött för att nötkött är gjort på kor och kor är heliga i hinduismen och i Indien. Hinduister finns mest i Indien. 

Ingen hindu får äta kokött/nötkött som sagt, men det anses vara bra att använda mjölken som kommer från en frisk ko.

Man får inte dricka alkohol som hindu och det är tillochmed förbjudet att dricka alkohol i stora delar av Indien!

När man äter så får man bara använda höger hand eftersom den vänstra anses vara oren.

Det är väldigt viktigt att hinduerna följer dessa reglerna eftersom de måste samla på sig bra karma för att deras nästa liv ska vara bra. 

Islam

För att man som muslim ska kunna äta kött måste köttet vara halal.

Om köttet inte är halal är det ”haram”/förbjudet att äta det.

Griskött är helt förbjudet i islam och det beror på att gud har förbjudit det. 

Detta orsakar mycket problem för muslimer i tex Sverige eftersom gris finns överallt här. Den kan finnas i saker som man inte trodde innehöll gris, tex vissa oljor och godis.

 I koranen står det: "kött av självdöda djur, blod, svinkött och sådant kött som har slaktats i ett annat namn än Guds, samt vidare kött av djur som strypts, kvävts eller dödats genom ett hårt slag eller som fallit utför ett stup eller stångats ihjäl eller rivits av ett rovdjur”. 

Buddhismen

Buddhister äter precis som hinduer inte kött . De tycker inte heller att djur borde dödas för att bli vår mat. Men Buddha har sagt att varje människa måste göra sina egna val och välja sitt eget sätt att leva. Ingen kan alltså förbjuda en buddhist att äta kött. 

De buddhistiska munkarna har en regel, att man inte får äta efter middagstid.  

Källor: Hk-portalen, wikipedia, utkik religion