Visar inlägg med etikett geografi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett geografi. Visa alla inlägg

lördag 28 maj 2016

SO analys

A.     Dra slutsatser – gör en analys
När ni är färdiga med er jämförelse av de fakta ni tagit fram om de båda länderna är det dags att dra slutsatser från er undersökning. Vad är typiskt för ett rikt land? Vad är typiskt för ett fattigt land? Vad behöver förändras för att människorna i ett fattigt land ska få bättre livsvillkor? Osv.

Det rika landet i min analys, dvs Japan har bland annat mycket lyckade industrier vilket självklart påverkar hur rika de är. Men basen för att Japan har lyckats bli ett rikt land är antagligen kunskapen som finns i landet, då just det är deras starkaste vapen. De satsar stort på skola och utbildning och för det vidare så att landet i framtiden ska kunna hålla lika hög standard eller tillochmed högre.
I Afghanistan är mer än hälften av befolkningen analfabeter, och detta har självklart påverkat hur rikt landet är. Dock så är det svårt för Afghanistan att få landet att fungera på det sättet som Japan fungerar, och uppehålla samma struktur, dvs att de unga går i skolan och att de äldre jobbar och försörjer de unga. Afghanistan har nämligen väldigt mycket fler unga än vuxna i landet, alltså måste barnen/ungdomarna jobba istället för att utbilda sig. Detta får landet att fastna i utvecklingen då de för det mesta jobbar med enkla saker samtidigt som de i Japan får möjligheten att jobba med saker som tjänar och utvecklar landet.


En annan anledning till varför Afghanistan är så fattigt är att det har varit mycket krig där de senaste trettio åren vilket gör landets resurser outvinnbara. Det går även en stor del av landets pengar till vapen och försvar. När det är oroligt i ett land brukar det även vara vanligt att man stänger skolor tillfälligt, och detta hämmar såklart den yngre generationens utbildning vilket påverkar landet på lång sikt, som jag skrev i föregående punkt.
Japan har inte haft krig sedan andra världskriget, vilket var ett tag sedan. De har alltså haft mycket större möjligheter då de kan använda sina pengar till andra viktiga saker än vapen och försvar. De kan istället satsa på industrierna, sjukvård och utbildning.

När det gäller religion så har Japan inte direkt någon religion som har makten och som man tvingas ha, även om de flesta i Japan är Shinotister/Buddhister. I Afghanistan däremot, är det Islam som dominerar landet. Detta påverkar enligt mig landets utveckling då man får ett rätt så konservativt tänk och patriarkala strukturer kvarstår när en religion har mycket makt. Man skulle kunna utnyttja landets befolkning till fullo genom att låta kvinnor utbilda sig och jobba, vilket dem i nuläget inte får. Att kvinnor inte får utbilda sig eller jobba påverkar även faktorn att det behövs barnarbete då det är svårt för en familj att klara sig ekonomiskt med endast mannen i huset som inkomstkälla. De kan alltså vara i tvångsmässigt behov av att barnen (oftast killarna) ska jobba för att tjäna mer till familjen, då det är svårt att klara sig ekonomiskt i ett fattigt land med endast en inkomstkälla.
Att Japan då inte har en styrande religion gynnar dem på så sätt att det inte saktar ned deras allmänna utveckling, och det leder även återigen till samma punkt, att barnen kan utbilda sig istället för att jobba.

Afghanistan, som geografiskt område, har ganska gott om naturtillgångar. Dock vinner landet inte så mycket på det, då mycket av det ligger på svåråtkomliga bergsområden. De har även problem med transporten, så att börja utvinna mer har inte känts som ett bra drag då de inte skulle kunna sälja vidare det utan vidare problem.
Den japanska industrin är beroende av import av bränslen. De är världens 6:e största importland. Dock är dem även världens 4:e största exportland, vilket är extremt bra för landet då det är en stor inkomstkälla. Några saker dem exporterar mest av är fordon, transportutrustning och elektronik.

I Afghanistan föds det mycket fler barn än vad som är ”rekommenderat”. Barnen kostar mycket, både för familjen och landet. Detta påverkar självklart landets ekonomi, då barnen tar upp en stor del av befolkningen. Om man kollar på Afghanistans befolkningspyramid kan man se att ca 5-6% av Afghanistans befolkning utgörs av barn från 0-19 år vilket är väldigt negativt för landet, då de i åldrarna mellan 30-45 endast ligger på ca 2-3% av befolkningen. Konsekvenserna av att det är fler barn än vuxna är bland annat att de vuxna får det svårt att försörja sina barn, speciellt i de familjerna med 10-13 barn och låg inkomstkälla. Det blir även negativt för landet på så sätt att det saknas arbetskraft, alltså att det finns arbetsuppgifter som står tomma för att det finns för få lämpliga för jobbet. Det som skulle fått landet på bättre balans, vore att antalet vuxna i 35-45 årsåldern skulle överskrida antalet unga, då det skulle gett en mer normal struktur. (Dvs att de äldre kan sköta jobben så att de yngre kan utbilda sig).

Japan tjänar som sagt mycket på sina industrier. Anledningen till det är att de investerade på tekniken i allmänhet efter andra världskriget då de skrev på ett avtal med USA att de inte skulle tillverka fler vapen. De har goda kunskaper och har blivit kapabla till att göra viktiga uppfinningar på ett väldigt lyckat sätt. I Afghanistan saknas resurserna, pengarna, kunskaperna och arbetarna. Dessutom är de, som sagt, i krig och om de försökte t ex bygga något skulle det direkt förstöras av motståndaren.

Afghanistan är ett land som kräver mycket förändring för att uppnå ett stabilt läge. Först av allt så är det viktigt att det blir fred i Afghanistan, dvs inga krig. Om det blir fred kan unga börja gå i skolan, man kan lägga landets pengar på utveckling och man skulle kunna investera mer på industrier. Jag tror alltså att det som krävs för att Afghanistan ska bli ett rikare land är att det även blir ett krigsfritt land.

Det är en väldigt komplicerad situation just nu i Afghanistan, för att det är en lång väg till fred. För att uppnå fred så måste de olika krigsherrarna sluta med att endast prioritera att de ska ha mest makt. Detsamma gäller klasstänket, då det är tydliga klyftor mellan klasserna som det ser ut idag. Det som kan göras för att detta ska ändras är att de demokratiska personerna i landet får stöd utrikes. Landet kan även söka bidrag, till exempel för utbildning av lärare. Men för att detta ska ske så måste landet själva be om detta. Det som förhindrar dem från att göra detta tror jag är att de fortfarande prioriterar makt, och att de nya som föds ärver dessa tankarna. Man kan alltså börja med att lära barnen annat, och även ge flickorna chansen att gå i skolan. Då kan befolkningen inse att de behöver en demokrati mer än varje person behöver makt, och då kanske de försöker satsa på utbildning osv.


Källor:

tisdag 2 juni 2015

Klimatzoner

  Polarzonen
Arktis och Antarktis är polarzoner. I polarzoner understiger alla månaders medeltemperatur 10°, och eftersom marken inte hinner tina när det är så kallt hindras växter och träd från att växa på dessa områdena.  
Nederbörden i polarzonen är mycket låg, det kommer nästan ingen nederbörd alls. 
På sommaren är det sol dygnet runt, men på vintern kommer det vissa dagar då solen inte ens går upp. Vintrarna är kalla, långa och mörka. 

       Tempererade zonen
Större delen av Europa och vårt eget land Sverige ligger i den tempererade zonen.
 Där är det stor skillnad på sommar och vinter. 
Medeltemperaturen i den kallaste månaden på året är under 6 °C och i den varmaste månaden är över 10 °C. 
Nederbörd faller under alla årstider. 


     Subtropiska zonen
Den subtropiska zonen består av många öknar, men ändå finns det tillräckligt med nederbörd för att det ska finnas tätbefolkade områden med odlingstillgångar och lövskog. 
Den subtropiska zonen finns på både norra och södra halvklotet. 
Eftersom zonen befinner sig längre ifrån ekvatorn än de tropiska zonerna är det även kallare i den. 
Medeltemperaturen på den varmaste månaden är mer än 20° men även om den är så hög på sommaren, så kan medeltemperaturen på vintern komma ner till 5-10°. 


           Tropiska zonen
Den tropiska zonen är den varmaste zonen på jorden. 
Den finns blandannat i Afrika och Sydamerika. 
 Där nederbörden är tillräckligt stor finns tropiska regnskogar och i områden med mindre regn finns savanner som är grässlätter med träddungar och enstaka träd. Där det är ännu torrare kan inga träd växa och där bildas gräs- och buskstäpp.

Medeltemperaturen är oftast mer än 25° C året runt. 

Australiens vegetationszoner

1. I Australien bor 24 miljoner människor. Det be­tyder att landet är mycket glest befolkat. I vilka delar av landet bor det många människor? Vilka delar är glest befolkade? Använd en befolkningskarta över Australien och anteckna samband mellan befolkningstäthet och vegetation.

I Australien finns det mycket öken. Enligt kartboken bor det endast ”mindre än en person per km2”. Det betyder att öknen i Australien inte är mycket befolkad, men däremot är det mycket fler folk som bor i kanterna av landet. Den mest befolkade delen är Sydney. Där bor det mer än 100 personer/km2.  Det kan bero på att Sydney är en huvudstad. 
I ökenområdena i Australien växer det inget, men på områdena där det bor få människor, dvs ”mindre än en person” växer det gles tropisk skog. på de mest befolkade områdena är det medelhavs-vegetation. 

EXEMPEL: Är befolkningstätheten i Australiens inre stor eller liten? Vilken vegetation har Australiens inre? Vilka samband mellan befolkning och vegetation är tydliga?



2. Studera Europas vegetationszoner i en kartbok. Skriv ner vilka vegetationszoner som finns.

I Europa finns det inlandsklimat, kustklimat, och medelhavsklimat. 

3. Ta reda på vilka klimatzoner det finns i Europa.
De klimatzoner som finns i Europa är: Tropiskt regnskogs klimat, Savannklimat, Stäppklimat, Ökenklimat, tempererat kustklimat, subtropiskt klimat, tempererat inlandsklimat, tempererat inlandsklimat med torra vintar. 

4. I Europa bor över 700 miljoner människor. Vilka delar av Europa är mest tätbefolkade? Vilket samband finns mellan befolkningstäthet och kallt klimat?

De delar i Europa som är mest tätbefolkade är Tyskland på gränserna, där det bor 200 eller mer personer per km2. Det finns även lika tätbefolkade delar, tex kanterna på Italien, Nederländerna.
De områdena där det är tätbefolkat är även klimatet bättre på så sätt att det är varmare, och att det är bättre jord att plantera i, vilket resulterar i att fler folk vill bo där. Det finns även bättre arbetstillfällen på dessa ställena. De delar som inte är lika tätbefolkade, är alltså även kallare.

5. Använd en karta som visar årsnederbörden i Europa. Vilka samband finns det mellan nederbörd, vegetation och befolkningstäthet?
På områden där årsnederbörden är 500-750 mm är det oftast barrskog eller lövskog. På de områdena med barrskog är befolkningstätheten inte så hög, det bor ca 1-10/ km2. På områdena med lövskog däremot, är det mycket mer blandat. Det varierar mellan att bo 200 eller mer pers./km2 - att endast bo 1-10 personer per km2. 
På områdena där årsnederbörden är 750 - 2000 mm är det främst tre olika vegetations-sorter. Det finns medelhavs vegetation, lövskog och barrskog. Medelhavs-vegetationen finns främst på gränserna till tex Italien, Portugal och Grekland. På dessa områdena bor det oftast 100-200 personer/km2 eller 200+ personer/km2. 
Som man även kan se är flera av dessa områdena industriområden, tex delar av Italien, Spanien, och även Athen i Grekland. När det är ett industriområde innebär det att det finns mycket jobbtillfällen, och det resulterar i att det bor mycket folk där. 
En annan sak som kan vara en anledning till varför delar av ett land är mycket befolkat är handel, som var mycket viktigt förr. Det bor mycket folk vid kusten i tex Italien, och det är för att handeln gick och går(?) väldigt bra för dem eftersom det går enkelt att frakta varorna med båt. 


6. Jämför Europa och Australien med varandra vad gäller vegetationszoner, klimatzoner och befolkningsfördelning. Resonera kring de likheter och skillnader som du hittar.

I de största delarna av Europa finns det lövskog. På dessa områdena är det antingen inlandsklimat eller kustklimat. Det är för att lövskog växer på dessa ställena som inte är så varma. 
I Australien finns det inte lika mycket lövskog, och det är för att temperaturen i Australien skiljer sig åt från Europas temperaturer. 
En likhet mellan Europa och Australien är att de mest bebodda områdena på båda världsdelarna är vid kusten. Det beror antagligen på att de områdena är nära havet och där finns det flera fördelar, tex så går handeln bra på de områdena, och odlingen går bra vid vatten eftersom det är bördig jord som ger bra resultat. 

I Australien finns det endast industriområden vid kusten. Det beror på att den större inre delen av Australien är öken. Där bor det inte alls många människor, och det går tex inte bra att odla och ta nytta av naturen. I Europa däremot, ligger det stora industriområden innanför kustområdena, tex Tyskland är ett framgångsrikt land när det gäller industri. Det beror på att klimatet i Europa är mycket kallare, och det finns ingen öken där. Det är även bättre jordbruk eftersom det finns fler floder.