1. I Australien bor 24 miljoner människor. Det betyder att landet är mycket glest befolkat. I vilka delar av landet bor det många människor? Vilka delar är glest befolkade? Använd en befolkningskarta över Australien och anteckna samband mellan befolkningstäthet och vegetation.
I Australien finns det mycket öken. Enligt kartboken bor det endast ”mindre än en person per km2”. Det betyder att öknen i Australien inte är mycket befolkad, men däremot är det mycket fler folk som bor i kanterna av landet. Den mest befolkade delen är Sydney. Där bor det mer än 100 personer/km2. Det kan bero på att Sydney är en huvudstad.
I ökenområdena i Australien växer det inget, men på områdena där det bor få människor, dvs ”mindre än en person” växer det gles tropisk skog. på de mest befolkade områdena är det medelhavs-vegetation.
EXEMPEL: Är befolkningstätheten i Australiens inre stor eller liten? Vilken vegetation har Australiens inre? Vilka samband mellan befolkning och vegetation är tydliga?
2. Studera Europas vegetationszoner i en kartbok. Skriv ner vilka vegetationszoner som finns.
I Europa finns det inlandsklimat, kustklimat, och medelhavsklimat.
3. Ta reda på vilka klimatzoner det finns i Europa.
De klimatzoner som finns i Europa är: Tropiskt regnskogs klimat, Savannklimat, Stäppklimat, Ökenklimat, tempererat kustklimat, subtropiskt klimat, tempererat inlandsklimat, tempererat inlandsklimat med torra vintar.
4. I Europa bor över 700 miljoner människor. Vilka delar av Europa är mest tätbefolkade? Vilket samband finns mellan befolkningstäthet och kallt klimat?
De delar i Europa som är mest tätbefolkade är Tyskland på gränserna, där det bor 200 eller mer personer per km2. Det finns även lika tätbefolkade delar, tex kanterna på Italien, Nederländerna.
De områdena där det är tätbefolkat är även klimatet bättre på så sätt att det är varmare, och att det är bättre jord att plantera i, vilket resulterar i att fler folk vill bo där. Det finns även bättre arbetstillfällen på dessa ställena. De delar som inte är lika tätbefolkade, är alltså även kallare.
5. Använd en karta som visar årsnederbörden i Europa. Vilka samband finns det mellan nederbörd, vegetation och befolkningstäthet?
På områden där årsnederbörden är 500-750 mm är det oftast barrskog eller lövskog. På de områdena med barrskog är befolkningstätheten inte så hög, det bor ca 1-10/ km2. På områdena med lövskog däremot, är det mycket mer blandat. Det varierar mellan att bo 200 eller mer pers./km2 - att endast bo 1-10 personer per km2.
På områdena där årsnederbörden är 750 - 2000 mm är det främst tre olika vegetations-sorter. Det finns medelhavs vegetation, lövskog och barrskog. Medelhavs-vegetationen finns främst på gränserna till tex Italien, Portugal och Grekland. På dessa områdena bor det oftast 100-200 personer/km2 eller 200+ personer/km2.
Som man även kan se är flera av dessa områdena industriområden, tex delar av Italien, Spanien, och även Athen i Grekland. När det är ett industriområde innebär det att det finns mycket jobbtillfällen, och det resulterar i att det bor mycket folk där.
En annan sak som kan vara en anledning till varför delar av ett land är mycket befolkat är handel, som var mycket viktigt förr. Det bor mycket folk vid kusten i tex Italien, och det är för att handeln gick och går(?) väldigt bra för dem eftersom det går enkelt att frakta varorna med båt.
6. Jämför Europa och Australien med varandra vad gäller vegetationszoner, klimatzoner och befolkningsfördelning. Resonera kring de likheter och skillnader som du hittar.
I de största delarna av Europa finns det lövskog. På dessa områdena är det antingen inlandsklimat eller kustklimat. Det är för att lövskog växer på dessa ställena som inte är så varma.
I Australien finns det inte lika mycket lövskog, och det är för att temperaturen i Australien skiljer sig åt från Europas temperaturer.
En likhet mellan Europa och Australien är att de mest bebodda områdena på båda världsdelarna är vid kusten. Det beror antagligen på att de områdena är nära havet och där finns det flera fördelar, tex så går handeln bra på de områdena, och odlingen går bra vid vatten eftersom det är bördig jord som ger bra resultat.
I Australien finns det endast industriområden vid kusten. Det beror på att den större inre delen av Australien är öken. Där bor det inte alls många människor, och det går tex inte bra att odla och ta nytta av naturen. I Europa däremot, ligger det stora industriområden innanför kustområdena, tex Tyskland är ett framgångsrikt land när det gäller industri. Det beror på att klimatet i Europa är mycket kallare, och det finns ingen öken där. Det är även bättre jordbruk eftersom det finns fler floder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar