frågor s 220

    7.   Resonera om begreppet identitet och hur det kommer sig att människor kan ha många olika identiteter.

En kan ha en massa olika identiteter eftersom varje identitet handlar om en specifik sak. Tex har man en könsidentitet, en sexuell identitet osv. Alltså representerar varje identitet olika saker och därmed är det inte så konstigt att människor har så många identiteter. Man kan även känna sig olika då och då, och kan även på så sätt ha olika identiteter. Det är väldigt vanligt. Ens identitet påverkas även väldigt mycket utav olika saker, till exempel Biologiska faktorer, Socioekonomiska faktorer (ekonomiska faktorer), etnicitet, familj osv.

Jag blir påverkad av mina vänner genom att man anpassar sig efter omständigheterna. Det är bra ibland att anpassa sig, och ibland dåligt. Vänner kan både höja och sänka ens självförtroende i olika sammanhang. Mina föräldrar påverkar mig mycket, i princip om allting. Min släkt påverkar mig genom religion och kultur, vilket jag tycker är väldigt bra. Skolan och lärare påverkar mig till stor del socialt, och även inom andra faktorer. Internet påverkar mig genom att man får rum för att tycka till, samtidigt som det är negativt för att man kan bli väldigt påverkad och osäker. Reklam påverkar mig och alla andra genom att man blir lurad till saker man tror är sanningen, när det inte alls stämmer.

 8.      Vilka olika sexuella identiteter finns det? Använd begreppet hbtq i ditt svar.

Enligt boken finns det hetero (gillar det motsatta könet), homo (gillar samma kön), bi (båda könen), trans (inte stämmer vid könet man tilldelades vid födsel) och queer (paraplybegrepp). Dock finns det många fler och trans är ingen sexuell identitet utan innebär att man inte hör ihop med könet man tilldelades vid födseln. Förkortningen för dessa identiteter är hbtq. Om man vill vara mer inkluderande kan man skriva hbtq+.

9.   Resonera om olika uppfattningar kring kärlek och sexualitet inom religionerna. Hur kommer det sig att sådana uppfattningar förändras över tid?

I kristendomen ska man inte ha sex innan man har gift sig, och det är något som är vanligast i de flesta religioner. I det gamla testamentet var synen på sex positiv så länge det sker inom äktenskapet och mellan man och kvinna. Nu för tiden är det lite mer komplicerat, i synnerhet inom kristendomen. I vissa kretsar är det väldigt skambelagt även inom äktenskapet. Detta finns det ingen direkt anledning till, men det finns teorier om att det var för att Jesus aldrig gifte sig, och han se ju som den ultimata förebilden. Det kan också ha att göra med att kärleken till gud inte får övervinnas.

När det gäller samkönade relationer så är det förbjudet inom kristendomen enligt bibeln. Samtidigt står det tex i bibeln att man inte får äta en blodig köttbit, men ändå så är kött något av det vanligaste kristna äter nuförtiden. Det står även i bibeln att man ska älska alla, så varför skulle det inte inkludera hbtq-personer?

Allmänt så har det mesta moderniserats, tex går inte så många till kyrkan på söndagar längre även om de är döpta och ser sig själva som kristna. De flesta ”bryter” alltså många saker som står i bibeln, och tänker nyare istället. Därför finns det ingen anledning till att inte göra detta när det gäller hbtq.

I Islam uppmuntras sex så länge det sker inom äktenskapet. Det får dock inte ske om kvinnan har mens eller under ramadan.

I Islam räknas samkönade förhållanden / samkönat sexuellt umgänge som något fel, eftersom det står i koranen att det är förbjudet. Detta är precis som i bibeln grundat på att ett äktenskap ska ske mellan kvinna och man. Det finns muslimer som påstår att homosexualitet är något som är påkommet i västvärlden, och en del säger även att det inte finns homosexuella individer i islamska länder. Dock finns det självklart folk inom islam som accepterar detta, och de menar ofta att det inte är individen själv som väljer detta utan att det är guds val eftersom han är skaparen. Detta har säkert även blivit lite mildare med tiden, folk blir mer accepterande med tiden.

I buddhism är det strängt förbjudet att ha sex utanför äktenskapet och det finns tydliga regler som säger att man inte får missbruka eller göra skada med sin sexualitet. Man får inte heller ha en sexuell relation med någon som redan är gift eller förlovad, med mindreåriga eller med någons tjänare. Munkar får inte ha sex alls. Anledningen till det är att lust enligt Buddha i heliga texter räknas som last som man måste göra sig fri från för att kunna uppnå nirvana.

Inom buddhismen finns det inga direkta regler kring homosexualitet. Det finns dock regler som handlar om samtycke och att inte behandla någon illa inom sex. Dock har den religiösa ledaren för buddhismen (Dalai Lama) starka åsikter kring homosexualitet. Han anser att det är oacceptabelt för en praktiserande buddhist, men har dock samma åsikter om flera saker. Han ser det som ett brott mot religiösa regler, men själva religionen har inga regler som syftar på detta. (Ska man lyssna på religionen man tror på eller på en ensam individ?)

I hinduismen är sex utanför äktenskap förbjudet men inom det ses som något positivt.

I Hinduismen varierar acceptansen för homosexuella, men det är inte okej att registrera samkönat partnerskap på något sätt. Det står inte så mycket om det i religiösa texter, men enligt väldigt många hinduer sker samkönad kärlek bara av lust för att kärlek bara kan uppstå mellan man och kvinna. I en av deras skrifter står det att lust strider mot hinduisk tro och på så sätt är det en väg till helvetet. Dock är det säkert även här en skillnad på hur det var förr och hur det är nu eftersom människor oftast blir mer accepterande och nytänkande ju mer tiden går.

Synen varierar i de olika riktningarna i judendomen. De ortodoxa följer strikt reglerna om att sex innan äktenskapet är fel, men liberala och konservativa har större tolerans eftersom det är väldigt vanligt.

I Judendomen och kristendomen gäller ungefär samma sak. Det som gäller är då att homosexualitet är förbjudet. De ortodoxa judarna och kristna håller fast ganska mycket vid detta men tex liberala och till en viss del konservativa har lärt sig att tolerera det.

Precis som allting förändras åsikter kring detta med tiden. Det är för att människor lär sig acceptera olikheter med tiden och hbtq blir allt vanligare nuförtiden.
Det finns mycket som har hjälpt till för att saker ska bli mer accepterade, bland annat organisationer. Sådana har varit väldigt viktiga för vår utveckling och människors acceptans. 

10.   Det finns många ord som på olika sätt handlar om medmänsklighet. Vad är det för skillnad på engagemang, humanitet, solidaritet, filantropi, altruism, sympati och empati? Använd en ordbok eller internet för att ta reda på betydelsen. Sätt sedan orden i den ordning som du tycker är viktigast. Motivera ditt val.

Humanitet betyder mänsklighet. Solidaritet betyder gemensam ansvarighet/stark sammanhållning. Filantropi betyder välgörenhet. Altruism är motsatsen till egoism. Sympati betyder medkänsla. Empati är inlevelse i en annan persons känslor.

Humanitet>Solidaritet>Empati>Altruism>Filantropi>Sympati

111.  Resonera om likheter och skillnader i synen på döden inom olika religioner. Använd begreppen uppståndelse och reinkarnation.

Bland muslimer och kristna tror man på att man kommer till ett slags paradis som ”belöning” om man inte har syndat för mycket under sitt liv. Om man däremot har gjort onda saker så får man istället ett evigt straff, dvs helvetet. Det är mer osäkert bland judar vad som händer, ”bara gud kan veta vad som händer”.

I hinduismen och buddismen tror man på reinkarnation. Det betyder att man föds igen i en annan kropp när man har dött. Hinduismen tror på att det finns ett speciellt system för detta, att de som levt ett gott liv återföds som en bättre människa som främst har högre status. Den som inte ansträngt sig för att leva gott kan födas o en sämre situation, till exempel som fattig. Man kan också återfödas som djur. Målet i båda religionerna är att uppnå det stadiet så man inte återföds mer, det är det allra bästa. I buddismen kallas det att uppnå ”nirvana”.

112.  Ge exempel på hur man som icke-troende kan tänka på hur livet blir efter döden.

De som inte tror på något, dvs ateister brukar oftast tro på att det inte händer något mer när man väl har dött. Det kan självklart variera mellan individ till individ.

Sinnelagsetik

2. Tänk dig att någon du känner har blivit utsatt för en kränkning på internet. Argumentera för och emot risken att ett inlägg som du skriver för att försvara din vän också skulle kunna fungera som en björntjänst.

Att skriva ett inlägg för att försvara vännen kan bli en björntjänst genom att det skulle dra till sig uppmärksamhet. Om man inte hade skrivit inlägget kanske de hade slutat, för att de insåg att den utsatta i situationen inte brydde sig. Men om kompisen då skriver ett inlägg för att försvara kan de se att det finns personer som blir provocerade och därför öka mobbningen. Dock kan det vara en väldigt bra sak att försvara sin vän då den kan känna sig mindre utsatt och inte lika ensam, och den ser att det finns folk som bryr sig om en. Personen kanske inte tar till sig så mycket av just mobbningen utan av att ingen reagerar så den kanske uppskattar inlägget mycket. Om personen dock är en person som helst inte vill synas och göra motstånd, och tar åt sig mycket av taskiga ord kan det bli till en björntjänst då du menar gott men personen verkligen inte vill få den uppmärksamheten eller tar åt sig väldigt mycket av konsekvenserna.

4.     Vad är det för skillnad mellan att ha ansvar, ta ansvar och få ansvar?

Att ha ett ansvar kan vara att tex göra sina läxor och sköta sig i skolan, något folk redan förväntar sig av dig att sköta. Att ta ansvar kan vara att du själv tar initiativet att ta ansvar, till exempel kanske du erbjuder dig att handla åt dina föräldrar eller hämta ditt syskon från förskolan. Att få ansvar är när någon annan ger dig ansvaret att göra något, till exempel ger dina föräldrar dig ansvaret att du måste passa ditt syskon.

5.     Ge några exempel på hur sambandet mellan frihet och ansvar har tolkats av olika filosofer och i olika religioner.

Människan är dömd till frihet. Dömd – eftersom hon inte har skapat sig själv – men ändå fri. När hon en gång har kastats ut i världen, är hon ansvarig för allt hon gör.- Jean-Paul Sartre

Han menar alltså att när man föds är man tvingad att ta ansvar – man är dömd till det. Att ha frihet är alltså även dom för att man tvingas ta ansvar.

Den irländske författaren G.B. Shaw skrev ungefär att man har ansvar över sin frihet. Tex om ingen frågar om man har borstat tänderna kan man strunta i det, man har friheten att strunta i det. Men det är då ansvaret kommer in, för man vet att man borde borsta tänderna för att det vore att ta ansvar över sig själv.

I Judendomen sägs det att människan är en avbildning av gud, därmed god i grunden. De sägs även att man har ett eget ansvar över om man gör goda eller onda handlingar eftersom gud hela tiden ger en chanser att göra goda handlingar.

I Islam sägs det att gud har makten över allt som händer, och att han bestämmer allt. Men samtidigt sägs det att människan har fullt ansvar över sina handlingar, att det inte är någon annan än en själv som styr vad man gör. Människan vet vad gud vill att man ska göra/borde göra och därför är man fullt ansvarig själv.

7.     De flesta betraktar numera drogberoende och alkoholism som en sjukdom. Trots det menar organisationen AA att det endast är alkoholistens eget ansvar som kan rädda denne. Resonera om organisationens syn på ansvar.

Jag tror att det organisationen menar att personen inte kan bli helt frisk från beroendet förens den själv väljer att ta ansvar och göra sitt bästa för att bli av med beroendet, att låta sig få hjälp. Jag tror alltså inte att de menar att personen måste klara sig själv genom det utan att det måste vara personen som vill göra något åt det. Organisationen ser nog på ansvar på så sätt att de menar att varje person har ett eget ansvar över sig själv och att det ofta endast är en själv som kan hjälpa en själv, eller låta sig få hjälp. Personligen tycker jag att det är korrekt så länge personen får hjälp när den väl har tagit ansvar.

8.     Vem har störst ansvar för att en vara inte skadar miljö, människor eller djur? Är det företaget som tillverkar varan, affären som säljer den eller konsumenten som köper den? Motivera ditt svar.

Jag tycker att det främst är företaget & affärens ansvar. Företaget vet hela tiden när de gör något som skadar då det är en del av deras process. Affären ska ha koll på hur varorna de beställer skadar, och därför är det också deras ansvar att inte beställa saker de vet inte är bra. Jag tycker inte att man ska förvänta för mycket på konsumenten eftersom man inte alltid som privatperson är kapabel till att hela tiden veta var varorna kommer ifrån och hur det påverkar människor, djur och miljön. Dock borde man göra sitt bästa för att köpa ekologiskt osv.