frågor s 220

    7.   Resonera om begreppet identitet och hur det kommer sig att människor kan ha många olika identiteter.

En kan ha en massa olika identiteter eftersom varje identitet handlar om en specifik sak. Tex har man en könsidentitet, en sexuell identitet osv. Alltså representerar varje identitet olika saker och därmed är det inte så konstigt att människor har så många identiteter. Man kan även känna sig olika då och då, och kan även på så sätt ha olika identiteter. Det är väldigt vanligt. Ens identitet påverkas även väldigt mycket utav olika saker, till exempel Biologiska faktorer, Socioekonomiska faktorer (ekonomiska faktorer), etnicitet, familj osv.

Jag blir påverkad av mina vänner genom att man anpassar sig efter omständigheterna. Det är bra ibland att anpassa sig, och ibland dåligt. Vänner kan både höja och sänka ens självförtroende i olika sammanhang. Mina föräldrar påverkar mig mycket, i princip om allting. Min släkt påverkar mig genom religion och kultur, vilket jag tycker är väldigt bra. Skolan och lärare påverkar mig till stor del socialt, och även inom andra faktorer. Internet påverkar mig genom att man får rum för att tycka till, samtidigt som det är negativt för att man kan bli väldigt påverkad och osäker. Reklam påverkar mig och alla andra genom att man blir lurad till saker man tror är sanningen, när det inte alls stämmer.

 8.      Vilka olika sexuella identiteter finns det? Använd begreppet hbtq i ditt svar.

Enligt boken finns det hetero (gillar det motsatta könet), homo (gillar samma kön), bi (båda könen), trans (inte stämmer vid könet man tilldelades vid födsel) och queer (paraplybegrepp). Dock finns det många fler och trans är ingen sexuell identitet utan innebär att man inte hör ihop med könet man tilldelades vid födseln. Förkortningen för dessa identiteter är hbtq. Om man vill vara mer inkluderande kan man skriva hbtq+.

9.   Resonera om olika uppfattningar kring kärlek och sexualitet inom religionerna. Hur kommer det sig att sådana uppfattningar förändras över tid?

I kristendomen ska man inte ha sex innan man har gift sig, och det är något som är vanligast i de flesta religioner. I det gamla testamentet var synen på sex positiv så länge det sker inom äktenskapet och mellan man och kvinna. Nu för tiden är det lite mer komplicerat, i synnerhet inom kristendomen. I vissa kretsar är det väldigt skambelagt även inom äktenskapet. Detta finns det ingen direkt anledning till, men det finns teorier om att det var för att Jesus aldrig gifte sig, och han se ju som den ultimata förebilden. Det kan också ha att göra med att kärleken till gud inte får övervinnas.

När det gäller samkönade relationer så är det förbjudet inom kristendomen enligt bibeln. Samtidigt står det tex i bibeln att man inte får äta en blodig köttbit, men ändå så är kött något av det vanligaste kristna äter nuförtiden. Det står även i bibeln att man ska älska alla, så varför skulle det inte inkludera hbtq-personer?

Allmänt så har det mesta moderniserats, tex går inte så många till kyrkan på söndagar längre även om de är döpta och ser sig själva som kristna. De flesta ”bryter” alltså många saker som står i bibeln, och tänker nyare istället. Därför finns det ingen anledning till att inte göra detta när det gäller hbtq.

I Islam uppmuntras sex så länge det sker inom äktenskapet. Det får dock inte ske om kvinnan har mens eller under ramadan.

I Islam räknas samkönade förhållanden / samkönat sexuellt umgänge som något fel, eftersom det står i koranen att det är förbjudet. Detta är precis som i bibeln grundat på att ett äktenskap ska ske mellan kvinna och man. Det finns muslimer som påstår att homosexualitet är något som är påkommet i västvärlden, och en del säger även att det inte finns homosexuella individer i islamska länder. Dock finns det självklart folk inom islam som accepterar detta, och de menar ofta att det inte är individen själv som väljer detta utan att det är guds val eftersom han är skaparen. Detta har säkert även blivit lite mildare med tiden, folk blir mer accepterande med tiden.

I buddhism är det strängt förbjudet att ha sex utanför äktenskapet och det finns tydliga regler som säger att man inte får missbruka eller göra skada med sin sexualitet. Man får inte heller ha en sexuell relation med någon som redan är gift eller förlovad, med mindreåriga eller med någons tjänare. Munkar får inte ha sex alls. Anledningen till det är att lust enligt Buddha i heliga texter räknas som last som man måste göra sig fri från för att kunna uppnå nirvana.

Inom buddhismen finns det inga direkta regler kring homosexualitet. Det finns dock regler som handlar om samtycke och att inte behandla någon illa inom sex. Dock har den religiösa ledaren för buddhismen (Dalai Lama) starka åsikter kring homosexualitet. Han anser att det är oacceptabelt för en praktiserande buddhist, men har dock samma åsikter om flera saker. Han ser det som ett brott mot religiösa regler, men själva religionen har inga regler som syftar på detta. (Ska man lyssna på religionen man tror på eller på en ensam individ?)

I hinduismen är sex utanför äktenskap förbjudet men inom det ses som något positivt.

I Hinduismen varierar acceptansen för homosexuella, men det är inte okej att registrera samkönat partnerskap på något sätt. Det står inte så mycket om det i religiösa texter, men enligt väldigt många hinduer sker samkönad kärlek bara av lust för att kärlek bara kan uppstå mellan man och kvinna. I en av deras skrifter står det att lust strider mot hinduisk tro och på så sätt är det en väg till helvetet. Dock är det säkert även här en skillnad på hur det var förr och hur det är nu eftersom människor oftast blir mer accepterande och nytänkande ju mer tiden går.

Synen varierar i de olika riktningarna i judendomen. De ortodoxa följer strikt reglerna om att sex innan äktenskapet är fel, men liberala och konservativa har större tolerans eftersom det är väldigt vanligt.

I Judendomen och kristendomen gäller ungefär samma sak. Det som gäller är då att homosexualitet är förbjudet. De ortodoxa judarna och kristna håller fast ganska mycket vid detta men tex liberala och till en viss del konservativa har lärt sig att tolerera det.

Precis som allting förändras åsikter kring detta med tiden. Det är för att människor lär sig acceptera olikheter med tiden och hbtq blir allt vanligare nuförtiden.
Det finns mycket som har hjälpt till för att saker ska bli mer accepterade, bland annat organisationer. Sådana har varit väldigt viktiga för vår utveckling och människors acceptans. 

10.   Det finns många ord som på olika sätt handlar om medmänsklighet. Vad är det för skillnad på engagemang, humanitet, solidaritet, filantropi, altruism, sympati och empati? Använd en ordbok eller internet för att ta reda på betydelsen. Sätt sedan orden i den ordning som du tycker är viktigast. Motivera ditt val.

Humanitet betyder mänsklighet. Solidaritet betyder gemensam ansvarighet/stark sammanhållning. Filantropi betyder välgörenhet. Altruism är motsatsen till egoism. Sympati betyder medkänsla. Empati är inlevelse i en annan persons känslor.

Humanitet>Solidaritet>Empati>Altruism>Filantropi>Sympati

111.  Resonera om likheter och skillnader i synen på döden inom olika religioner. Använd begreppen uppståndelse och reinkarnation.

Bland muslimer och kristna tror man på att man kommer till ett slags paradis som ”belöning” om man inte har syndat för mycket under sitt liv. Om man däremot har gjort onda saker så får man istället ett evigt straff, dvs helvetet. Det är mer osäkert bland judar vad som händer, ”bara gud kan veta vad som händer”.

I hinduismen och buddismen tror man på reinkarnation. Det betyder att man föds igen i en annan kropp när man har dött. Hinduismen tror på att det finns ett speciellt system för detta, att de som levt ett gott liv återföds som en bättre människa som främst har högre status. Den som inte ansträngt sig för att leva gott kan födas o en sämre situation, till exempel som fattig. Man kan också återfödas som djur. Målet i båda religionerna är att uppnå det stadiet så man inte återföds mer, det är det allra bästa. I buddismen kallas det att uppnå ”nirvana”.

112.  Ge exempel på hur man som icke-troende kan tänka på hur livet blir efter döden.

De som inte tror på något, dvs ateister brukar oftast tro på att det inte händer något mer när man väl har dött. Det kan självklart variera mellan individ till individ.