1) Varför har vi skrivna regler, normer och lagar?
Eftersom vi lever i ett samhälle där extremt många personer delar på i princip allt är det viktigt att vi gör det klart för folk vad de kan och får göra. Skulle alla göra på sitt sätt skulle man inte kunna anpassa sig till varandra och man skulle inte heller komma särskilt bra överens.
Även för att det ska vara rättvist då man redan vet vad man får göra eller inte så man kan dömas om man gör fel. Normer är något som kan tolkas olika, och det är inte alla normer som är bra att ha kvar. Normer är en slags oskrivna regler, som folk förväntar sig att varje person ändå ska gå efter. Normer som handlar om allmän trevnad dvs hur man ska uppföra sig bland folk och liknande är bra för samhället enligt mig
2) Hur går det till när nya lagar stiftas?
Endast riksdagen är de som stiftar lagarna.
Det kommer ett förslag om en lag från regeringen till riksdagen eller från riksdagen till regeringen. Talmannen meddelar sedan att ett förslag har kommit, och då förbereds det i utskott och riksdagsmän utreder det. Sedan utreder tjänstemän och efter det får utskottet tillbaka det och man röstar om det.
3) Varför bryter man mot lagarna?
Det kan finnas många anledningar till varför man begår brott. Jag tycker inte att man ska dra slutsatsen att det är arv och miljö som är anledningen, vilket forskare verkar få det till.
Uppväxt och arv kan vara stora anledningar till att en del människor väljer att bryta mot lagarna och blir kriminella, men det kan också vara för att man upptäcker att man har en egenskap som gör att det blir enklare att bryta mot lagarna. En del personer kan ärva psykiska svårigheter, till exempel hur man hanterar en situation. Det förekommer då ofta våld hos dessa personer och annat som går emot lagen. Miljö är även en viktig sak när det gäller en persons uppväxt. Växer man upp i ett samhälle med mycket kriminalitet är det enklare att man själv också blir en av dem eftersom man dras till de andra.
Att ha haft en jobbig/dålig uppväxt är en anledning till varför folk bryter mot lagar, men det finns andra anledningar också. En del människor bryter mot lagen en gång, och efter det är dem fast och det blir som en sorts beroende.
4) Berätta utförligt vad som händer från att polisen misstänker en person för ett brott, tills att dom faller.
Det börjar med att ett brott blir känt av polisen. Då gör polisen en förundersökning och man kommer fram till om personen är misstänkt eller om den bara ska få böter, ett exempel då man bara får böter är fortkörning.
När en person blir misstänkt kollar man på personens ålder, och om den är under 15 år tar socialnämnden över. Om personen däremot är över 15, så provar åklagaren att väcka åtal.
När åklagaren har provat det finns det tre saker som kan hända. Det första är att åtalet läggs ner, och personen blir fri, det andra som kan hända är att personen får betala böter, och det tredje som kan hända är att personen blir åtalad och att det går till rättegång.
5) A) Varför är huvudförhandlingen offentlig?
För att bevittna att rättegången har ägt rum, att den gått till rätt och att den tilltalade har fått sina rättigheter.
Även för folk som vill se hur det går till
B)Varför gör man ibland undantag från offentlighetsprincipen vid huvudförhandlingar?
De flesta rättegångarna är offentliga, men vid en del fall måste man göra undantag. Det första exemplet då det är okej att göra ett undantag från offentlighetsprincipen är våldtäkt/sexualbrott. Detta är för att visa respekt till personen som har blivit utsatt eftersom den antagligen känner sig lite kränkt om det sitter en publik och hör på om hur brottet gick till.
Det andra exemplet är brott som har barn involverade, såsom skilsmässor och misshandel.
Detta är också för att ta hänsyn till barnet, för att det kanske inte vill att alla ska veta om att det tex blivit misshandlat.
Det tredje exemplet är vittnen, det förekommer ofta att vittnen blir hotade av brottslingar eller ligor som inte vill bli avslöjade och då kan man försöka hålla vittnet ”anonymt”, på så sätt att ha rättegången bakom stängda dörrar.
6) Vad kan de olika parterna i huvudförhandlingen göra om de är missnöjda med en dom?
Man kan överklaga domen, och det räcker med att en av parterna överklagar. Man kan överklaga domen inom en viss tid, för om ingen överklagar på ett tag börjar domen gälla. När man har överklagat domen prövas fallet i hovrätten. En hovrättsdom kan överklagas till Högsta domstolen.
Högsta domstolen tar inte upp alla mål. De tar upp nya mål, tveksamt fall, text ord mot ord eller andra oklarheter. Speciellt intresse/nationsintresse
7) Ge exempel på vad ett tvistemål är.
Ibland kan det ske att föräldrar skiljer sig och inte kan komma överens om vem som ska ha vårdnaden om barnet. Det är ett tvistemål.
Ett tvistemål kan också vara när flera personer får dela på ett arv, men dem inte kan komma överens om hur mycket varje person ska få.
Ett tvistemål handlar alltså om tvister mellan människor!
8) Skriv om vad som händer när ungdomar begår brott.
För att bli straffad måste man ha fyllt 15 år, har du inte fyllt 15 än blir du omhändertagen av de sociala myndigheterna. Straffmyndighets åldern är alltså 15 år, men trots det brukar domstolarna ge lite mildare straff till folk som är 15 - 21. Istället för fängelse kan dem till exempel få ungdomsvård.
Detta kallas för en straffrabatt.
Som ungdom kan man stämmas på pengar, till exempel skadestånd om man har gjort illa en person. Detta kan vara något man har kvar en längre tid in i livet eftersom man i de flesta fallen inte har råd att betala den summan man har blivit skyldig att betala, och man kan faktiskt inte tvinga ungdomens föräldrar att betala.
9) Redogör för olika typer av straff/påföljder och varför vi har straff/påföljder.
Några straff man kan få är böter, fängelse, rättpsykiatrisk vård, skadestånd, fotboja mm. Man har bestämda straff för att folk inte ska göra liknande brott och kriminella handlingar. Även för att den som gjort handlingen inte ska göra om det. Om vi inte skulle ha bestämda straff eller straff över huvud taget skulle folk inte bry sig om att inte göra brott och samhället skulle bli mer eller mindre kaos.
10)Vilken hjälp kan brottsoffer få? Hur kan hjälpen till brottsoffer förbättras enligt dig?
Efter att ett brottsoffer har blivit utsatt för ett brott kan det få hjälp. Hjälpen beror på vad för sorts brott man har blivit utsatt för. Om man har blivit rånad kan man tex få ekonomiskt stöd, samtalsstöd och skyddat boende.
Om en som kvinna har blivit utsatt för tex sexualbrott eller misshandel kan man få hjälp och stöd av en kvinnojour. Hos kvinnojourerna kan kvinnor få stöd i form av samtal och ibland även få en plats att bo på för att komma undan den som har misshandlat dem.
Om ett barn har blivit utsatt för något kan det vända sig till BRIS som är en organisation som ger råd och stöd till barn som vill prata. Man kan vara helt anonym när man ringer och pratar med dem.
11)]Vilka är polisens uppgifter?
I Sverige är det polisens uppdrag att minska brottsligheten och se till att människor är trygga. De är också de enda, förutom militären som har tillåtelse att använda vapen.
12) Vilken hjälp får den dömde i fängelset?
Hjälpen den dömde får är att den får prata med en fängelsekonsulent under tiden den är i fängelset och även efter. Fängelsekonsulenten försöker hjälpa den dömde så att den inte gör om samma brott igen så att den slipper komma tillbaka till fängelset.
13)Är du för eller emot dödsstraff? Motivera ditt svar väl.
Jag är emot dödsstraff för att jag egentligen inte tycker att det är ett riktigt straff, man får inte lida eller ångra sitt straff, istället lider familjen och anhöriga.
Jag är även emot det för att man bara har en chans att leva, och jag tycker inte att någon ska få ta den chansen ifrån en. Jag kan dock på ett sätt förstå de som är för det eftersom det kan ske att en människa är en fara för samhället och om inte hen dör så dör någon annan pågrund av den istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar