SO fördjupning

Iran-Irak kriget var en väpnad konflikt som startade 1980 och höll på 1988.

Irak och Iran hade i princip aldrig haft en bra relation, mest på grund av oenigheten mellan shia muslimer och sunni muslimer men även på grund av konflikterna mellan den irakiska och iranska nationalismen men de hade inga riktiga konflikter förens på 70-talet.

Kriget orsakade väldigt mycket skada och båda sidorna fick enorma förluster, dels ekonomiska förluster som sedan kom att hämma båda ländernas utveckling, men även mänskliga förluster på så sätt att många dog i kriget.

Bakgrunden till kriget var mycket blandad. Det var dels historiskt, då relationerna mellan Irak och Iran var mycket spända. Men det var även geografiska, politiska samt ekonomiska orsaker som blev en bas för krigets utbrytelse. Dessa orsakerna samlades och exploderade sedan i ett krig som varade i åtta år och som ledde till en katastrof för båda parter.

Allt grundade sig i den islamistiska revolutionen som Ayatollah Ruollah ledde i Iran i början av 1979. Saddam Hussein ansåg att Iran var instabilt och att deras regim skulle falla vid ett angrepp.

Som jag tidigare skrev så fanns det flera anledningar till krigets uppståndelse, och ännu en anledning var religion. Iran var shiamuslimskt, och Irak var styrt av sunnimuslimer. I 1975 hade även Shatt al-arab delats mellan länderna, och detta till Iraks missnöje. Ännu en anledning till att Saddam valde att gå till attack var för att han var rädd för att Irans revolution skulle sprida sig till Irak också.

När själva kriget tog form så var självklart Irak och Iran involverade, men även USA som hade ett eget intresse i detta kriget, och var i början på Iraks sida. Det var tillochmed USA som hade uppmanat detta kriget. Men hur rörde detta USA då? Jo, de ville inte att islamisterna i Iran skulle vinna för då fanns de risk att dem skulle sprida sig till resten utav mellanöstern och detta skulle hota tillgången till olja för USAs del.

Till en början hade Iran stöd från Syrien och Libyen, och deras vapenproducenter var Nordkorea, Kina, Sovjet och Libyen. Det visade sig även senare att USA var hemliga säljare till Iran, och efter kriget kom det även fram att Israel och Sverige hade smugglat illegala sprängämnen och krut till Iran, och detta via Tyskland.

Irak hade ett bredare stöd, åtminstone till en början. Landet fick mycket täckande finansiellt stöd från till exempel Kuwait, Saudiarabien, och Förenade Arabemiraten.

Sovjet var den största vapenleverantören av den anledningen att Irak var allierat med Sovjet under kalla kriget. Förutom Sovjet så var även Frankrike, Kina, Brasilien och Egypten vapenleverantörer.

Till en början så var kriget en framgång för Irak, men det dröjde inte allt för länge tills Iran slog tillbaka, och kriget gick från att vara på Irans mark till att övergå till Irak. Det utvecklades då även till ett större krig. Det motstånd som Iran visade var överraskande för Irak, då de inte förväntade sig ett så stort motstånd. Saddam trodde nämligen att han skulle kunna kontrollera Iran och deras oljeproduktion efter ett par veckor, men den persiska krigsmakten överraskade.

Iran frigav den amerikanska gisslan de haft mot slutet av kriget, och det på grund av att USA hade hemliga affärer med Iran och sålde vapen till dem. USA ville såklart vara på vinnarens sida, och i slutet var det oklart vem som skulle vinna så de började sälja vapen till båda länderna.

Sovjet och Frankrike var de största vapenleverantörerna förutom USA, och detta utav anledningen att dem också hade intressen i kriget, olja. Allt stöd som Iran och Irak fick hade och göra med olja och pengar, inte att länder verkligen ville hjälpa dem. Men de visste att det skulle vara en bra kompromiss för båda länderna då de faktiskt var i behov av vapen, vilket dessa länder kunde ge dem.

Kriget slutade med att ingen av parterna vann eller förlorade, utan kriget hade i princip bara varit förgäves.

FN:s svaga handlingar, stormakternas ingripande i kriget och girighet som finns hos båda ländernas ledare tror jag är anledningen till att kriget varade i åtta år.

I juli 1987 beslutade FN det skulle bli eldupphör och att militärerna skulle dra sig tillbaka, och detta av anledningen att dem ville slippa att konflikten skulle bli internationell.

Iran gick villkorslöst med på detta förslag, eftersom att de insåg att de riskerade otroligt mycket genom att fortsätta kriga. Konflikten slöts i samband med att Irak gick in i Kuwait 1990.  

Kriget var en katastrof på många plan, dels ekonomiskt. Båda länderna hade förlorat otroligt mycket, och det skulle ta flera år att reparera denna skada. Det blev även en katastrof politiskt. Saddam gick från att vara demokratiskt vald, till att bli en diktator. Detta var ju självklart negativt då man borde lyssna på sitt folk, men irakierna hade det faktiskt bättre under hans tid som diktator än vad dem har det nu, eftersom det är totalt kaos just nu. Kvinnorna hade det även bättre på hans tid, då han såg könsrollerna ur ett annat perspektiv och brydde sig mindre om saker som kön eller religion. Det kan låta sjukt, men irakierna hade det faktiskt bättre med en diktator, precis som många andra länder till exempel Libyen.

Iranierna fick det inte heller bättre efter kriget politiskt, då mullorna i Iran utnyttjade kriget till sin fördel och stärkte sin makt. De drog åt dig folket i landet och fick dem på sin sida, folket gick med på detta då de gjorde allt för att rädda sitt land. Folket var alltså plötsligt villiga att kompromissa med islamisterna, allt för att hjälpa sitt land vinna. Khomeini blev ny diktator och friheten folket under Shahs tid hade var över. Iran har i dagsläget det bättre än vad de hade det perioden precis efter kriget, men mullorna har ändå så pass mycket makt att förhindra att ännu en revolution ska uppstå. (En revolution som skulle ta bort dem från makten.

Kriget varade i åtta år, vilket gör det till 1900-talets längsta konventionella mellanstatliga krig, och detta krig påverkar än idag Mellanöstern.

Idag finns det ingen konflikt mellan länderna, och sedan kriget slutade har det inte varit något mer krig. Irak blev däremot invaderat av USA i 2003 i syfte att få bort Saddam Hussein från makten han satt på.

I dagsläget så är båda länderna mycket bevakade av massmedier världen över, och även av politiker.

Irak och USA hade en sak gemensamt, och detta var intresset för olja. Detta var främsta anledningen till varför USA gav stöd till Irak under krigets gång. Som jag tidigare skrivit fann USA intressen i både Iran och Irak, och de hade som plan att samarbeta med det land som senare skulle vinna, vilket inget av länderna gjorde.

I slutändan ville som sagt båda länderna avsluta kriget pga de ekonomiska förluster som både Iran och Irak blev drabbade av. USA var dock intresserade av oljan och de var rädda för att deras tillgång till olja skulle hotas om det var fel land som vann, och det är bakgrunden till varför kriget höll på så länge, för att USA och resterande stödländer inte slutade sälja vapen till Irak och Iran.

En sak som hade kunnat förhindra krigets uppståndelse var om de under vapenvila hade försökt komma överens om vem som skulle få floden (shatt el arab), alternativt att Iran hade låtit Irak få den och inte lägga sig i Iraks angelägenheter, precis på samma sätt som de själva inte ville att USA skulle lägga sig i deras angelägenheter.

Men det var ju trots allt inte den enda anledningen till varför kriget bröt ut, en annan anledning var ju Saddams rädsla för att den persiska revolutionen skulle sprida sig till Irak.

Detta hade Saddam kunnat lösa på ett annat sätt, istället för att se det som ett tillfälle att anfalla Iran. Dock är det lättare sagt än gjort, då det kanske då inte fanns något annat sätt att förhindra revolutionens spridning mer än att starta krig, men han hade kunnat komma överens med Irans president om hur han skulle kunna bidra till att hjälpa honom stoppa revolutionen. Om det hade varit rätt för Irans befolkning är däremot en helt annan diskussion.

Det allra bästa sättet som fanns kvar var att lösa kriget på var enligt FN:s resolution att upphöra med all våldsanvändning, alltså ha vapenvila, och kommunicera med varandra genom medlare. Detta fick dem alltså att komma överens med varandra. Man åkallade även andra länder att agera på ett sätt som inte skulle leda till fler aggressioner mellan Iran och Irak. Dock var det ett misslyckande från FN:s sida när det gäller att agera starkt nog innan och efter att Irak anföll. (Starten på kriget). FN:s säkerhetsråd visade märkligt nog inte så mycket vilja för att få slut på konflikten, och jag är säker på att om de hade agerat starkare så hade det förebyggt kriget, eller i alla fall krigets längd. Det var dock såklart inte bara FN:s ansvar dock, utan det största ansvaret låg ändå på länderna själva samt supermakterna.

Men vad var den största anledningen till att kriget pågick så länge? Enligt mig, ur ett realistiskt perspektiv, så är det USA som är den största anledningen. USA var den största aktören som stod utanför själva kriget, dels genom att de sålde flest vapen till båda länderna. Hade USA inte lagt sig i så hade kriget nog inte hållit på ens hälften av de åtta åren.

En sak som dock är värd att poängtera är att trots att alla källor visar på att det är Irak som anföll Iran först så har jag på arabiska sidor läst att det inte var sanningen. Jag valde dock att utgå från svenska och engelska källor, om det är rätt eller fel sedan är jag inte säker på.



Källor: http://www.mimersbrunn.se/article?id=7291

https://sv.wikipedia.org/wiki/Iran%E2%80%93Irak-kriget

http://www.globalis.se/Konflikter/Asien/Irak

http://www.history.com/topics/iran-iraq-war

http://allauppsatser.se/om/Iran-Irak+kriget/2

http://www.mimersbrunn.se/article?id=58638

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/irak-iran-kriget

 Källkritik på NE, Wikipedia och Mimers brunn

NE, nationalencyklopedin är ett uppslagningsverk som funnits sedan slutet av 1970-talet.

Det fanns först i fysiska upplagor, men sedan år 2000 har vi haft NE på internet, och hemsidan har ca 2 miljoner svenska medlemmar.

NE skriver på deras hemsida att deras budskap och syfte är just att sprida kunskap, och detta är något jag som användare håller med om då jag anser att det som skrivs där är objektivt och neutralt vinklat. Detta är även något som NE poängterar själva, då de skriver att allt som publiceras på hemsidan är vetenskapligt korrekt, objektivt och värdeneutralt. De skriver även att allt granskas av en redaktion innan det publiceras. Dock är det värt att notera att det är NE:s egen redaktion som granskar texterna, eftersom detta blir en faktor till att man inte kan vara helt säker på om sidan är neutral. Man kan inte vara säker på vad granskarna har för värderingar, hur många de är och vad de anser vara opartiskt. Så för att vara korrekt källkritisk måste man vara kritisk till att det just är NE som granskar sina egna grejer.

NE skriver även på deras sida att mycket som finns på nätet är vinklat, eller skriver för att påverka läsaren. De understryker därför att de vill leverera tillförlitlig och objektiv fakta.

Deras ambition är att folk ska se NE som ett naturligt val när man ska söka fakta. De framstår som en pålitlig källa då deras ambitioner är bra.

På sidan hittar man informationer att de har sitt huvudkontor i Malmö och har en arbetskraft på ca 30 pers där. Det står även att de år 2011/2012 hade en omsättning på 56 miljoner kronor. Detta kan väcka lite frågor som läsare, varför ska vi besökare behöva veta hur mycket deras omsättning ligger på? Möjligtvis för att de ska se mer trovärdiga ut. Att det är pålitligt, har många tillgångar, och inte kommer att gå i konkurs.

NE har även något som heter NE skola, som är en underrubrik till den vanliga NE där skolelever kan ha en inloggning och därmed få gratis medlemskap, som annars kostar pengar. Det står även att bland hemsidarens användare så är ca 150 000 lärare eller bibliotekarier, alltså vill de betona det för att lärare ses som en auktoritet, n person som kan skilja på en trovärdig/icke-trovärdig källa. Det är dock en annan diskussion om alla lärare är opartiska och neutrala. Enligt mig är det inte så, och bara för att de som lärare väljer NE måste det inte betyda att källan därför är den mest trovärdiga.

Ne.se är ett mycket praktiskt koncept. Sidan har flera olika uppslagsverk, en encyklopedi, men även en svensk ordbok och en engelsk ordbok. Själva encyklopedin består av 264 000 vetenskapligt bearbetade artiklar, dessa indelade i sju övergripande kategorier.

Varje artikel har varierande längder, detta gör att man kan välja om man endast vill läsa en kort version av texten eller en text som är väldigt lång innehållande många smådetaljer.

Detta gör sidan väldigt användbar, och som sagt, praktisk.

Detta kan man dock analysera djupare, då förkortningen av texterna har gjorts av en speciell person och detta gör förkortningarna partiska på sätt och vis. Varför? Jo, för att då bestämmer en speciell person vad det viktiga med texten är.

Ne.se består även av andra verktyg. Till exempel finns det en svensk och en engelsk ordbok och en atlas på sidan. I den svenska ordboken finns det 140 000 ord, dessa med betydelser, böjningar och historia. Den engelska ordboken innehåller 117 500 ord, de med uttryck och fraser.

Att de har dessa funktionerna på sidan visar att sidan är seriös, då dessa saker tar tid och är komplicerade att utveckla.

På hemsidan är det lätt att navigera sig och det finns även mycket information om sidan att läsa.

Min slutsats är att jag anser NE vara en pålitlig källa. De uttrycker sig på ett opartiskt sätt och gör det enkelt för oss att skapa vår egen uppfattning och även lägga till våra egna värderingar. Jag har b.la använt Ne.se som källa för att kunna skriva om Iran-Irak kriget och jag anser sidan vara en bra källa till ämnet, även om de hade kunnat skriva mer än de gjorde.

Dock är det viktigt att nämna att det finns mer trovärdiga sidor än så när det just gäller detta ämnet, då sidan är svensk. Det skulle möjligtvis ge en mer rättvis bild om man utgick från en Irakisk eller Iransk sida. Nationalencyklopedin anser jag vara en pålitlig källa om man har i åtanke att vara kritisk, beroende på vad ämnet handlar om.

Wikipedia.

Wikipedia är en hemsida som funnits sedan 2001. Wiki är en ideellt driven sida, där alla intäkter kommer från bidrag, både från privatpersoner, företag och organisationer. På wikipedia står det att deras budskap är att ha en sida med hela mänsklighetens information samlad.

Vem som helst får publicera artiklar på wikipedia, vilket såklart gör sidan en aning osäker. Dock är det mesta som står på Wikipedia sant, då det finns väldigt många människor som rättar felaktiga artiklar. Det finns såklart en hög risk att en del artiklar är vinklade, då man som privatperson ibland omedvetet skriver vinklat, och det kan ju såklart även vara så att man med mening skriver vinklat. Detta ska dock inte hindra en från att använda wikipedia, man kan förebygga en vinklad text genom att jämföra med andra texter, från tex Ne.se.

I april 2015 fanns Wiki på 288 olika språk, varav 235 hade mer än tusen artiklar. Sammanlagt har alla olika språkversionerna mer än 33 miljoner artiklar, dessa skrivna av över 49 miljoner användare. Detta gör sidan seriös, då det är väldigt många involverade. Detta tycker jag trots att det är fullt möjligt att många av dessa är vinklade, då man fortfarande kan använda sidornas information och vid behov göra om dem så de blir objektiva.

Som slutsats anser jag att Wikipedia är en (för det mesta) trovärdig källa och mycket relevant, då den innehåller mycket information och detta gör att man säkert kommer hitta användbar fakta oavsett ämne. Till mitt arbete har jag använt mig utav Wikipedia, men all information därifrån har jag jämfört med Ne.se för att veta om jag kan förlita mig på det som sägs eller inte.

Mimers brunn

Mimers brunn beskriver deras hemsida som en kunskapssite som ser skolarbete som en resurs. Meningen med sidan är alltså att man ska ladda upp sitt skolarbete där för att visa upp det istället för att låta dem ”samla damm i en byrålåda”.

Jag anser inte att mimers brunn är en trovärdig källa, men det är i synnerhet en källa som man kan få nytta av då det är skrivet i ”elevform” och inte av en vuxen. Man kan få mycket information av sidan, och syftet med sidan är gott, de ville skapa en plattform för elevers skolarbete.

Sidan är inte objektiv, och detta är dels för att det är svårt att få en elev att skriva helt objektivt, men även för att det inte alltid ska vara objektivt i skolarbeten. I många arbeten krävs det faktiskt att man tar ställning och uttrycker sina åsikter, det är näst intill omöjligt att resonera när man utgår från en objektiv text.

Jag anser sidan vara seriöst driven, men det är en sak jag reagerar på. De har skrivit i sin så kallade ”info-box” att de arbetar aktivt mot fusk och plagiat, något som enligt mig går emot deras sida. Anledningen till varför jag tycker så är för att denna plattform gör det mycket enkelt för elever att i princip kopiera av en text som är skriven på ett sätt som gör det svårt för läraren att komma på att det är plagiat, nämligen ur elev-perspektiv.

Jag anser att mimers brunn är en icke-pålitlig sida, på grund av att de som skrivit artiklarna är elever och inte välutbildade. Jag tycker dock att det är en relevant källa som ändå är värd att använda då sidan innehåller mycket lättförståelig information som man kan kolla upp med andra källor för att se om informationen stämmer eller om den är vinklad.